Sammarbete mellan häst och ryttare? av Michaela Paldin
Samarbete mellan häst och ryttare?
Jag var på en hundföreläsning idag för Kent Svartberg med skolan. Han pratade mycket om hur du bygger upp samspelt mellan dig och din hund. Jag håller ju själv på med både häst och hundträning och kan faktiskt se likheter i det båda. Jag har tagit lite tips från hundträningen och blandat in med häst träningen och tvärt om. Kennet pratade idag om att man har ett sammarbete med sin hund. Du beordrar hunden att den ska springa ut och hämta aporten. Hunden utför momentet genom att springa ut och plocka in apporten. När hunden kommer in till dig är det din uppgift att visa hur duktig den var genom att berömma den. Hunden kommer då svara upp genom att bli glad och tycka att det helt plötsligt var roligt att utföra momentet. Nästa gång du plockar fram apporten kommer hunden tänka att "juste hämtar jag in den där kommer jag få godis, eller massa beröm när jag kommer tillbaka med den".
Jag har faktiskt aldrig tänkt så långt själv. Har aldrig ens lekt med tanken. Det är ganska konstigt ändå. För när han sa det var det så självklart!
Jag skulle ändå vilja föra över det tänket när det gäller häst med. För det fungerar på samma sak. Du ber hästen, den utför momentet åt dig. Du ger den någon slags beröm (vilket oftast är en eftergift)
Han tog även upp det här med att man presterar bättre hemma än vad man gör på tävlingar. Han frågade oss, när ni är hemma hur mycket berömmer du din hund då? När du är på tävling hur mycket berömmer du din hund då? Först tänkte jag självklart på min egen hundträning. Sen började jag även tänka på Oliwer.
När jag tränar honom hemma, så rider jag ihop honom, ber honom utföra momentet och sedan berömma genom eftergift eller liknande. Jag kan även bryta övningen och skritta ett varv. Alltså ber jag Oliwer om en halt, han stannar och jag släpper direkt efter och talar om att h an har gjort rätt. Så varenda gång som jag gör en halt, så vet han att så fort han står still så slipper han trycket från bettet. Alltså en eftergift. Varenda moment jag ber Oliwer att göra avslutas med en eftergift.
Men hur gör jag på tävling då? Jo jag uför alla moment på en och samma gång. Jag avbryter lixom inte och ger honom långa tyglar och en klapp. Alltså går han och funderar på när den där eftergiften ska komma, och när eftergiften inte kommer så blir han frustrerad som leder till att han blir stressad.
Alltså har jag gjort helt fel när jag tränat. Jag har hela tiden gjort olika moment med pauser i mellan. Men det jag borde göra är att öka på varje moment innan han får långa tyglar. Kanske att jag slår ihop 3 moment som han är bra på. Så att han hela tiden försår att så fort jag har bett honom om ett antal moment så kommer den där pausen. Jag menar du är inne på tävlingsbanan max 5 min beroende på klass.
Jag vet inte om det fungerar utan det här är min egna filosofi. Men samtidigt kan jag tycka att det låter ganska lågiskt. Värt ett försök i alla fall. Eller vad tycker ni?
Jag har faktiskt aldrig tänkt så långt själv. Har aldrig ens lekt med tanken. Det är ganska konstigt ändå. För när han sa det var det så självklart!
Jag skulle ändå vilja föra över det tänket när det gäller häst med. För det fungerar på samma sak. Du ber hästen, den utför momentet åt dig. Du ger den någon slags beröm (vilket oftast är en eftergift)
Han tog även upp det här med att man presterar bättre hemma än vad man gör på tävlingar. Han frågade oss, när ni är hemma hur mycket berömmer du din hund då? När du är på tävling hur mycket berömmer du din hund då? Först tänkte jag självklart på min egen hundträning. Sen började jag även tänka på Oliwer.
När jag tränar honom hemma, så rider jag ihop honom, ber honom utföra momentet och sedan berömma genom eftergift eller liknande. Jag kan även bryta övningen och skritta ett varv. Alltså ber jag Oliwer om en halt, han stannar och jag släpper direkt efter och talar om att h an har gjort rätt. Så varenda gång som jag gör en halt, så vet han att så fort han står still så slipper han trycket från bettet. Alltså en eftergift. Varenda moment jag ber Oliwer att göra avslutas med en eftergift.
Men hur gör jag på tävling då? Jo jag uför alla moment på en och samma gång. Jag avbryter lixom inte och ger honom långa tyglar och en klapp. Alltså går han och funderar på när den där eftergiften ska komma, och när eftergiften inte kommer så blir han frustrerad som leder till att han blir stressad.
Alltså har jag gjort helt fel när jag tränat. Jag har hela tiden gjort olika moment med pauser i mellan. Men det jag borde göra är att öka på varje moment innan han får långa tyglar. Kanske att jag slår ihop 3 moment som han är bra på. Så att han hela tiden försår att så fort jag har bett honom om ett antal moment så kommer den där pausen. Jag menar du är inne på tävlingsbanan max 5 min beroende på klass.
Jag vet inte om det fungerar utan det här är min egna filosofi. Men samtidigt kan jag tycka att det låter ganska lågiskt. Värt ett försök i alla fall. Eller vad tycker ni?
Det är inlägget tyckte jag verkligen var välskrivet och bra tänkt, det är faktiskt som Michaela skriver. Man blir alltid annorlunda på tävling är vad man är hemma när man tränar och belöningen är helt annorlunda. Tycker verkligen man ska läsa och anamma vad Michaela har skrivit.
/Moa
Kommentarer
Postat av: Fanny Gräns!
Bra skrivet!! ;)
Postat av: M i c k i s - westernryttare
Super roligt att du gillade det verkligen!
Trackback
